Dag 02 – Min första kärlek
Min första kärlek.. Okey, let's do this!
Min första RIKTIGA kärlek (man har ju haft förhållanden när man var liten men inget seriöst!) var faktiskt en kille vid namn Jonas.
Vi träffades genom att min vän Anna var kär i hans vän, så en helg när jag var ensam hemma så bjöd vi in Annas kärlek + vänner för lite festande. Och där var han. Ja okej, så lätt gick det inte till. Vi hade en väldigt trevlig kväll med massa dricka och snack. Den ena saken ledde till det andra och när vi dagen efter vaknade upp så skulle han åka bort i en vecka till sin pappa och det var liksom inte mer med det.
Om det så var samma dag som han åkte, eller bara någon dag efter så addar han mig på msn, jag tror tillomed att han fick mitt nummer. Av Anna då. Så vi snackade en massa på msn/sms hela veckan han var borta och dagen han skulle åka tillbaka till Växjö, eller Braås som han då bodde i så undrade han om inte jag och Anna + kanske någon mer kunde komma ut för att dricka lite och umgås.
Självklart gjorde vi ju detta, vi tog även med oss Elin, som kände dem med. Så igen, det ena ledde till det andra.
Och pinsamt som det är att säga så frågade jag faktiskt honom någon dag efter vad han egentligen ville med detta. Om det liksom bara var en kul grej eller om det kunde bli något mer. Han sa att jag skulle svara först och sa då att jag inte hade något emot ett förhållande, vilket han inte heller hade.
Ja, vi blev ju inte tillsammans över msn, men nästa gång vi sågs. Jag var 17 år, han 16.
Vi hade det väldigt bra tillsammans faktiskt. Vi var tillsammans i 2,5 år. Och även om det slutade rätt dåligt, klockan 6 på morgonen i Smögen (tror det var något sådant, och tror att det var i smögen) så minns jag vårat förhållande som ett bra och roligt förhållande. Även om vi hade det svårt med svartsjuka i början, speciellt från hans sida.
Hans familj är underbar och det var tråkigt att "mista" dem.
Efter detta så pratade inte vi på mer än 2 år. Men idag har vi kontakt igen och det är faktiskt trevligt. Jag har inget agg mot honom och jag har glömt det som hänt som gjorde att det tog slut mellan oss.
Men han var min första riktiga kärlek och det är jag tacksam för!
Min första RIKTIGA kärlek (man har ju haft förhållanden när man var liten men inget seriöst!) var faktiskt en kille vid namn Jonas.
Vi träffades genom att min vän Anna var kär i hans vän, så en helg när jag var ensam hemma så bjöd vi in Annas kärlek + vänner för lite festande. Och där var han. Ja okej, så lätt gick det inte till. Vi hade en väldigt trevlig kväll med massa dricka och snack. Den ena saken ledde till det andra och när vi dagen efter vaknade upp så skulle han åka bort i en vecka till sin pappa och det var liksom inte mer med det.
Om det så var samma dag som han åkte, eller bara någon dag efter så addar han mig på msn, jag tror tillomed att han fick mitt nummer. Av Anna då. Så vi snackade en massa på msn/sms hela veckan han var borta och dagen han skulle åka tillbaka till Växjö, eller Braås som han då bodde i så undrade han om inte jag och Anna + kanske någon mer kunde komma ut för att dricka lite och umgås.
Självklart gjorde vi ju detta, vi tog även med oss Elin, som kände dem med. Så igen, det ena ledde till det andra.
Och pinsamt som det är att säga så frågade jag faktiskt honom någon dag efter vad han egentligen ville med detta. Om det liksom bara var en kul grej eller om det kunde bli något mer. Han sa att jag skulle svara först och sa då att jag inte hade något emot ett förhållande, vilket han inte heller hade.
Ja, vi blev ju inte tillsammans över msn, men nästa gång vi sågs. Jag var 17 år, han 16.
Vi hade det väldigt bra tillsammans faktiskt. Vi var tillsammans i 2,5 år. Och även om det slutade rätt dåligt, klockan 6 på morgonen i Smögen (tror det var något sådant, och tror att det var i smögen) så minns jag vårat förhållande som ett bra och roligt förhållande. Även om vi hade det svårt med svartsjuka i början, speciellt från hans sida.
Hans familj är underbar och det var tråkigt att "mista" dem.
Efter detta så pratade inte vi på mer än 2 år. Men idag har vi kontakt igen och det är faktiskt trevligt. Jag har inget agg mot honom och jag har glömt det som hänt som gjorde att det tog slut mellan oss.
Men han var min första riktiga kärlek och det är jag tacksam för!
Kommentarer
Trackback